Avskogningsförordningen –krav på avskogningsfria produkter
EU:s avskogningsförordning ska motverka att produkter som säljs inom eller exporteras från EU bidrar till avskogning och skogsförstörelse.
Förordningen omfattar produkter som innehåller eller har tillverkats av någon av sju råvaror: kakao, kaffe, soja, oljepalm, nötkreatur, gummi och trä.
Reglerna börjar tillämpas stegvis från slutet av 2026 och innebär bland annat ökade krav på spårbarhet och kontroll av var råvaror och produkter kommer ifrån.
Gäller det här mitt företag?
Förordningen berör företag som producerar, importerar, exporterar eller handlar med produkter som omfattas av reglerna.
Hur gör jag?
Börja med att ta reda på om ni hanterar produkter eller råvaror som omfattas av förordningen.
Om ni gör det behöver ni se över leverantörskedjan och säkerställa att ni har tillräcklig information om produkternas ursprung. För företag innebär reglerna krav på så kallad tillbörlig aktsamhet, vilket bland annat innebär att:
samla in information om berörda produkter och deras ursprung
bedöma risken för att produkterna bidrar till avskogning
vid behov vidta åtgärder för att minska identifierade risker
Det är därför bra att ha tydliga rutiner för dokumentation, spårbarhet och hantering av risker.
Circular Economy Act – nya regler för en mer cirkulär ekonomi (CEA)
EU arbetar med en ny Circular Economy Act som ska göra det enklare att återanvända material och skapa en gemensam europeisk marknad för återvunna råvaror.
Målet är bland annat att öka tillgången till återvunnet material och göra det mer attraktivt för företag att använda återvunna råvaror i nya produkter. Förslaget väntas presenteras under 2026.
Gäller det här mitt företag?
Det är ännu för tidigt att säga exakt vilka företag som kommer att omfattas.
För företag som arbetar med tillverkning, återbruk, återvinning, avfall eller cirkulära affärsmodeller kan utvecklingen innebära både nya krav och nya affärsmöjligheter.
Vad kan företaget göra?
Inga nya krav behöver uppfyllas ännu. Följ utvecklingen om företaget använder mycket material, arbetar med återvunnet material eller utvecklar cirkulära produkter och tjänster.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
Byggproduktförordningen, eller Construction Products Regulation (CPR), är EU:s regelverk för byggprodukter som sätts på EU-marknaden. Den reviderade CPR stärker kraven på bland annat prestanda, hållbarhetsinformation och spårbarhet och kopplas till EU:s arbete med digitala produktpass.
Den nya förordningen trädde i kraft 2025 och började till stora delar tillämpas i januari 2026. De nya reglerna införs stegvis under en övergångsperiod.
Gäller det här mitt företag?
Förordningen berör företag som tillverkar, importerar, distribuerar eller säljer byggprodukter inom EU. Även mindre företag kan påverkas, exempelvis som leverantörer till bygg- och fastighetssektorn.
Hur gör jag?
Identifiera vilka byggprodukter ni sätter på marknaden.
Se över dokumentation, exempelvis prestandadeklarationer och produktdata.
Ha dialog med leverantörer om hållbarhets- och materialinformation.
Följ utvecklingen kring digitala produktpass för byggprodukter.
EU:s batteriförordning, EU Batteries Regulation, reglerar batteriers hela livscykel – från tillverkning och användning till insamling och återvinning. Förordningen ersätter det tidigare batteridirektivet och gäller direkt i alla EU-länder.
Kraven införs stegvis. Bland annat började nya regler om producentansvar gälla i Sverige under 2025, medan ytterligare krav på exempelvis märkning, information och batteripass införs successivt.
Gäller det här mitt företag?
Förordningen berör företag som tillverkar, importerar eller säljer batterier eller produkter som innehåller batterier.
Vilka krav som gäller beror bland annat på företagets roll och vilken typ av batteri det handlar om.
Hur gör jag?
Kartlägg om ni tillverkar, importerar eller säljer batterier eller produkter med batterier.
Ta reda på vilken roll ni har, exempelvis som producent, importör eller distributör.
Kontrollera vilka krav på märkning, information och producentansvar som gäller för era produkter.
Kontakta leverantörer om den information om batterierna som ni behöver.
Följ kommande krav på batteripass för de batterier som omfattas.
Förordningen om tvångsarbete, FLR (Forced Labour Regulation), är en EU-förordning som förbjuder produkter som har tillverkats med tvångsarbete från att säljas på EU-marknaden eller exporteras från EU.
Förbudet gäller produkter oavsett var i världen de har tillverkats och omfattar hela produktionskedjan. Reglerna börjar tillämpas den 14 december 2027.
Gäller det här mitt företag?
Förordningen berör företag som tillverkar, importerar, distribuerar eller säljer produkter på EU-marknaden samt företag som exporterar produkter från EU.
Det finns ingen generell gräns utifrån företagsstorlek, vilket innebär att även mindre företag kan påverkas.
Hur gör jag?
Det är bra att börja se över var era produkter, komponenter och råvaror kommer ifrån och om det finns risk för tvångsarbete i leverantörskedjan.
Ni kan exempelvis:
identifiera länder, produkter och delar av leverantörskedjan där risken för tvångsarbete är högre
ställa frågor till leverantörer om arbetsvillkor och underleverantörer
dokumentera hur ni arbetar med risker för tvångsarbete
Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR)
Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR (Packaging and Packaging Waste Regulation), är EU:s nya regelverk för förpackningar och förpackningsavfall. Syftet är att minska mängden förpackningsavfall och öka återanvändning och återvinning.
Förordningen började tillämpas den 12 augusti 2026. Kraven införs stegvis och omfattar bland annat hur förpackningar utformas, vilket material de innehåller, hur de märks och hur de kan återanvändas och återvinnas.
Gäller det här mitt företag?
Förordningen gäller företag som sätter förpackningar eller förpackade produkter på EU-marknaden. Det kan till exempel vara företag som:
tillverkar eller importerar förpackningar
importerar produkter som redan är förpackade
förpackar egna produkter för försäljning
säljer och skickar förpackade produkter till kunder, exempelvis inom e-handel
Även mindre företag kan omfattas. Kraven varierar beroende på vilken typ av förpackning företaget hanterar och vilken roll företaget har.
Hur gör jag?
Kartlägg vilka förpackningar eller förpackade produkter ni sätter på marknaden
Ta reda på vilka krav som gäller för era förpackningar
Kontakta leverantörer om material, innehåll, märkning och annan relevant produktinformation
Identifiera om några förpackningar behöver förändras för att möta kommande krav
Följ utvecklingen eftersom flera av kraven införs stegvis
CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är ett klimatstyrmedel som gäller vid import av vissa koldioxidintensiva varor från länder utanför EU. Syftet är att sätta ett pris på de utsläpp av växthusgaser som uppstår vid produktionen av de importerade varorna.
Sedan den 1 januari 2026 gäller den definitiva fasen av CBAM. Företag som omfattas behöver bland annat rapportera utsläppen från sina importer och köpa CBAM-certifikat som motsvarar utsläppen. Certifikaten kan köpas från februari 2027.
Gäller det här mitt företag?
CBAM omfattar järn- och stålvaror, gödselmedel, aluminium och aluminiumvaror, cementvaror, vätgas och elektricitet.
Från 2026 omfattas företag som importerar 50 ton CBAM-varor eller mer per kalenderår.
Hur gör jag?
Börja med att kontrollera om ni importerar varor som omfattas av CBAM och hur stora mängder ni importerar.
Om ni omfattas behöver ni bland annat:
ansöka om status som godkänd CBAM-deklarant
samla in information om utsläppen från de importerade varorna
ha rutiner för rapportering och dokumentation
köpa CBAM-certifikat som motsvarar utsläppen från importen
CSDDD – ansvarskrav för företag i hållbarhetsfrågor
CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som ställer krav på stora företag att arbeta aktivt med risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö.
Företag som omfattas ska identifiera och hantera negativ påverkan i den egna verksamheten, hos dotterbolag och i delar av värdekedjan. Reglerna börjar tillämpas från juli 2029.
Gäller det här mitt företag?
CSDDD gäller i första hand mycket stora företag. För EU-företag är huvudgränsen fler än 5 000 anställda och en global nettoomsättning på över 1,5 miljarder euro.
Mindre företag omfattas inte direkt av kraven, men kan påverkas indirekt genom att större kunder ställer krav på information och arbetssätt i sina leverantörsled.
Hur gör jag?
Om ditt företag omfattas behöver ni arbeta systematiskt med att identifiera och hantera risker för människor och miljö i verksamheten och värdekedjan.
Det innebär bland annat att:
kartlägga var de största riskerna finns
bygga in tillbörlig aktsamhet i företagets rutiner
vidta åtgärder för att förebygga och minska negativ påverkan
följa upp att arbetet fungerar
Även företag som inte omfattas direkt kan behöva vara beredda på frågor och krav från större kunder.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
EU:s nya ekodesignförordning (ESPR – Ecodesign for Sustainable Products Regulation) är ett regelverk som ska bidra till mer hållbara och cirkulära produkter på den europeiska marknaden.
Syftet är att minska produkters miljö- och klimatpåverkan under hela deras livscykel. Det kan bland annat innebära krav på att produkter ska vara mer hållbara, reparerbara, resurseffektiva och möjliga att återvinna samt att mer information om produkternas miljöegenskaper ska finnas tillgänglig.
Förordningen trädde i kraft 2024, men de konkreta kraven införs stegvis för olika produktgrupper. EU arbetar nu med att ta fram regler för bland annat järn och stål, textilier, däck, aluminium, möbler och madrasser.
Digitala produktpass är en viktig del av förordningen och kommer stegvis att införas för produkter som omfattas av sådana krav. Produktpassen ska göra information om bland annat produkternas egenskaper, material och hållbarhet mer tillgänglig.
Sedan juli 2026 får stora företag inte förstöra osålda kläder, klädaccessoarer och skor. För medelstora företag gäller förbudet från 2030.
Gäller det här mitt företag?
Förordningen berör företag som tillverkar, importerar eller säljer produkter på EU-marknaden. Vilka krav som gäller beror på vilken produkt det handlar om och när reglerna för den produktgruppen börjar tillämpas.
Hur gör jag?
Börja med att ta reda på om era produkter omfattas eller kommer att omfattas av de nya reglerna.
Om de gör det är det bra att:
kartlägga vilken produkt- och materialinformation ni redan har
identifiera vilken information som saknas
se över leverantörskedjan och tillgången till relevant data
skapa rutiner för att samla in och hantera informationen på ett strukturerat sätt
Eftersom flera EU-regler ställer ökade krav på spårbarhet och produktinformation kan det vara effektivt att samordna arbetet och bygga upp gemensamma processer för data och dokumentation.
Läs mer om ekodesignförordningen och vilka produktgrupper som prioriteras på Naturvårdsverkets hemsida.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Hitta mer hjälp här.
Den 1 januari 2024 började nya krav på utsortering och separat insamling av bioavfall att gälla. Kraven påverkar både hushåll och verksamheter. Avfallsförordningen uppdaterades även under 2025, men dessa ändringar förändrar inte det centrala kravet för företag som beskrivs här.
Bioavfall omfattar bland annat matavfall samt trädgårds- och parkavfall. Bioavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall.
För företag kan reglerna påverka allt från sorteringen av matavfall i personalutrymmen till avfallshanteringen i verksamheter där större mängder bioavfall uppstår, exempelvis inom restaurang, hotell, handel och livsmedelsproduktion. Även den som samlar in bioavfallet ska hantera det separat.
Gäller det här mitt företag?
Kravet gäller verksamheter där bioavfall som omfattas av utsorteringskravet uppstår.
Hur gör jag?
Gå igenom hur ditt företag hanterar bioavfall idag och åtgärda eventuella brister. Säkerställ att det finns tydliga rutiner för hur avfallet ska sorteras, förvaras och hanteras i verksamheten.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
Senast uppdaterad: 24 september 2026
Vill du hjälpa oss att förbättra webbplatsen?
Om du tillåter det använder vi Matomo för att mäta besök och sidvisningar på Hållbarhetslotsen. Du kan använda hela webbplatsen även om du avstår.
Mätningen använder inga statistikkakor. IP-adressen maskeras i Matomo. Detaljerade besöksuppgifter gallras efter 60 dagar och sammanställda rapporter efter 24 månader.
Om statistiken och dina uppgifter
Hållbarhetslotsen är en webbplats från Växjö kommun. Statistiken används för att förbättra innehållet och hjälpa besökare att hitta information. Behandlingen för denna statistik bygger på ditt samtycke.
Matomo tar emot sidans adress utan sökparametrar, tidpunkt och tekniska uppgifter om webbläsare och språk. IP-adressen maskeras innan den sparas i Matomo och används maskerad vid kompletterande bearbetning. Tekniska identifierare kan användas för att uppskatta vilka sidvisningar som hör till samma besök. Kakfri mätning betyder därför inte att uppgifterna säkert är anonyma.
Vi mäter inte dina sökord, klick, nedladdningar eller e-handel och skickar inte hänvisande sidors adresser till Matomo. Inloggade WordPress-användare räknas inte. Signalerna Do Not Track och Global Privacy Control respekteras.
Matomo körs i webbplatsens egen servermiljö. Webbplatsens administratörer har tillgång till statistiken. Teknisk drift och support kan också behöva tillgång till uppgifterna. Serverloggar och säkerhetskopior hanteras separat från Matomos lagringstider.
Ditt ja eller nej sparas i en nödvändig valkaka, hll_statistics_consent, på den här webbplatsen i 180 dagar. Den innehåller val, informationsversion och tidpunkt, inget slumpmässigt besökar-ID. Du kan när som helst välja Avstå via kakikonen längst ned till vänster, Val om statistik. Återkallelsen gäller fortsatt insamling och påverkar inte lagligheten av tidigare behandling.
Frågor och begäran om dina rättigheter: eller 0470-410 00. Be att få kontakt med ansvarig för Hållbarhetslotsen eller kommunens dataskyddsombud. Du kan begära tillgång och rättelse samt, när förutsättningarna är uppfyllda, radering, begränsning och dataportabilitet. Du kan klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten.
