Växjö Hållbarhetslotsen

Få rådgivning
preloader

Taxonomiförordningen

Publicerad: 8 maj, 2025 av Brian Ranney |

Taxonomiförordningen – klassificering av hållbarhet

EU-taxonomin är ett gemensamt system för att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som kan anses vara miljömässigt hållbara. Syftet är att skapa ett gemensamt språk för hållbarhet och göra det enklare för exempelvis investerare att jämföra företag och investeringar. 

Taxonomin omfattar ett stort antal ekonomiska aktiviteter inom olika branscher. Först behöver företaget därför undersöka om verksamheten finns med i taxonomin. Därefter bedöms om aktiviteten uppfyller kraven för att klassificeras som miljömässigt hållbar. 

För att en aktivitet ska klassificeras som hållbar ska den: 

  1. bidra väsentligt till minst ett av EU:s miljömål 
  2. inte orsaka betydande skada på de övriga miljömålen 
  3. uppfylla grundläggande krav på bland annat mänskliga rättigheter och arbetsvillkor 

Gäller det här mitt företag?

Obligatorisk rapportering enligt EU-taxonomin gäller framför allt de mycket stora företag som omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Efter förändringarna under 2026 har antalet företag som omfattas minskat kraftigt. 

Även företag som inte själva måste rapportera enligt taxonomin kan möta frågor om hur stor del av verksamheten som är förenlig med taxonomin, exempelvis från banker, investerare eller större kunder. 

Hur gör jag?

Börja med att: 

  • kontrollera om företagets verksamheter finns med i EU-taxonomin 
  • identifiera vilka delar av verksamheten som kan omfattas 
  • samla in den information som behövs för att bedöma om aktiviteterna uppfyller kraven 
  • se över vilka uppgifter ni behöver kunna lämna till exempelvis investerare, banker eller kunder 

Om ert företag omfattas av CSRD behöver taxonomirapporteringen samordnas med företagets övriga hållbarhetsrapportering. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 24 september 2026

CSRD – hållbarhetsrapportering

Publicerad: 8 maj, 2025 av Brian Ranney |

CSRD – hållbarhetsrapportering

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering. Det reglerar hur företag som omfattas ska rapportera om sin påverkan på miljö och samhälle, och hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget. 

CSRD innebär alltså inte krav på att ett företag måste uppnå vissa hållbarhetsresultat, utan på att rapporteringen ska vara transparent och följa gemensamma regler. 

De företag som omfattas av CSRD ska rapportera enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS). 
Läs mer om det på sidan om Dubbel väsentlighetsanalys och ESRS.

Varför bry sig om lagen inte gäller?

De flesta små och medelstora företag omfattas inte direkt av CSRD. De kan däremot fortfarande få frågor om hållbarhet från större kunder, banker, investerare eller andra affärspartners. 

För mindre företag som vill arbeta strukturerat med hållbarhetsrapportering finns den frivilliga standarden VS (Voluntary Standard), som är särskilt framtagen för mindre företag. 

Läs mer om VSME. 

Gäller det här mitt företag?

Efter förändringar av CSRD under 2026 omfattas framför allt mycket stora företag. 

Huvudregeln är att företag med fler än 1 000 anställda och en årlig nettoomsättning över 450 miljoner euro omfattas av rapporteringskraven. 

Reglerna har förändrats flera gånger de senaste åren. Kontrollera därför aktuell information hos Bolagsverket om du är osäker på om ditt företag omfattas. 

Läs mer om vilka företag som omfattas av hållbarhetsrapportering hos Bolagsverket. 

Hur gör jag?

Om ditt företag omfattas av CSRD behöver ni bland annat identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för verksamheten och rapportera enligt ESRS. 

Ett viktigt första steg är att göra en dubbel väsentlighetsanalys. Den hjälper företaget att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som ska ingå i rapporteringen. 

Om ditt företag inte omfattas av CSRD men vill börja arbeta strukturerat med hållbarhetsrapportering kan VS (Voluntary Standard) vara ett lämpligt alternativ. 

Mer ni kan göra:

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 28 oktober 2026

Ekodesignförordningen

Publicerad: 8 maj, 2025 av Brian Ranney |

Ekodesignförordningen

EU:s nya ekodesignförordning (ESPR – Ecodesign for Sustainable Products Regulation) är ett regelverk som ska bidra till mer hållbara och cirkulära produkter på den europeiska marknaden.

Syftet är att minska produkters miljö- och klimatpåverkan under hela deras livscykel. Det kan bland annat innebära krav på att produkter ska vara mer hållbara, reparerbara, resurseffektiva och möjliga att återvinna samt att mer information om produkternas miljöegenskaper ska finnas tillgänglig. 

Förordningen trädde i kraft 2024, men de konkreta kraven införs stegvis för olika produktgrupper. EU arbetar nu med att ta fram regler för bland annat järn och stål, textilier, däck, aluminium, möbler och madrasser. 

Digitala produktpass är en viktig del av förordningen och kommer stegvis att införas för produkter som omfattas av sådana krav. Produktpassen ska göra information om bland annat produkternas egenskaper, material och hållbarhet mer tillgänglig.

Sedan juli 2026 får stora företag inte förstöra osålda kläder, klädaccessoarer och skor. För medelstora företag gäller förbudet från 2030.

Gäller det här mitt företag?

Förordningen berör företag som tillverkar, importerar eller säljer produkter på EU-marknaden. Vilka krav som gäller beror på vilken produkt det handlar om och när reglerna för den produktgruppen börjar tillämpas. 

Hur gör jag?

Börja med att ta reda på om era produkter omfattas eller kommer att omfattas av de nya reglerna. 

Om de gör det är det bra att: 

  • kartlägga vilken produkt- och materialinformation ni redan har 
  • identifiera vilken information som saknas 
  • se över leverantörskedjan och tillgången till relevant data 
  • skapa rutiner för att samla in och hantera informationen på ett strukturerat sätt 

Eftersom flera EU-regler ställer ökade krav på spårbarhet och produktinformation kan det vara effektivt att samordna arbetet och bygga upp gemensamma processer för data och dokumentation. 

Läs mer om ekodesignförordningen och vilka produktgrupper som prioriteras på Naturvårdsverkets hemsida. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Hitta mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 28 oktober 2026

Anti Greenwashing-direktivet (ECGT)

Publicerad: 8 maj, 2025 av Brian Ranney |

Anti Greenwashing-direktivet (ECGT)

ECGT (Empowering Consumers for the Green Transition) är ett EU-direktiv som skärper reglerna för hur företag får använda miljö- och klimatpåståenden i marknadsföring till konsumenter. 

Direktivet innebär bland annat hårdare krav på att miljöpåståenden ska kunna styrkas och begränsar användningen av vissa generella miljöpåståenden och hållbarhetsmärkningar. Det blir också förbjudet att exempelvis påstå att en produkt är klimatneutral på grund av utsläppskompensation. 

Reglerna gäller inom EU sedan den 27 september 2026 och innebär förändringar i bland annat reglerna om marknadsföring till konsumenter.

Gäller det här mitt företag?

Reglerna är relevanta för företag som marknadsför eller säljer produkter och tjänster till konsumenter och använder miljö- eller hållbarhetspåståenden i sin kommunikation. 

Hur gör jag?

Det första steget är att göra en genomlysning av företagets kommunikation. Granska hur information, märkningar och påståenden om hållbarhet är formulerade och säkerställ att de kan styrkas. 

Det är viktigt att se över hela kommunikationen, inte bara produktförpackningar, utan även:

  • marknadsföring – annonser, kampanjer och reklam
  • digitala kanaler – hemsidor, nyhetsbrev och sociala medier
  • annan information som riktar sig till konsumenter 

Genom att identifiera risker för vilseledande miljöpåståenden kan ni säkerställa att kommunikationen är tydlig, korrekt och möjlig att verifiera. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 28 oktober 2026

Avfallsförordningen

Publicerad: 8 maj, 2025 av Brian Ranney |

Avfallsförordningen

Den 1 januari 2024 började nya krav på utsortering och separat insamling av bioavfall att gälla. Kraven påverkar både hushåll och verksamheter. Avfallsförordningen uppdaterades även under 2025, men dessa ändringar förändrar inte det centrala kravet för företag som beskrivs här. 

Bioavfall omfattar bland annat matavfall samt trädgårds- och parkavfall. Bioavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. 

För företag kan reglerna påverka allt från sorteringen av matavfall i personalutrymmen till avfallshanteringen i verksamheter där större mängder bioavfall uppstår, exempelvis inom restaurang, hotell, handel och livsmedelsproduktion. Även den som samlar in bioavfallet ska hantera det separat.

Gäller det här mitt företag?

Kravet gäller verksamheter där bioavfall som omfattas av utsorteringskravet uppstår. 

Hur gör jag?

Gå igenom hur ditt företag hanterar bioavfall idag och åtgärda eventuella brister. Säkerställ att det finns tydliga rutiner för hur avfallet ska sorteras, förvaras och hanteras i verksamheten. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 24 september 2026

Förordningen om engångsprodukter

Publicerad: 8 maj, 2025 av Brian Ranney |

Förordningen om engångsprodukter

Sverige har regler som ska minska användningen och miljöpåverkan från engångsprodukter, särskilt engångsprodukter som innehåller plast. 

Vissa produkter är förbjudna, exempelvis plastbestick, plasttallrikar, plastsugrör och omrörare i plast. Det finns även särskilda regler för bland annat engångsmuggar och matlådor. 

För vissa verksamheter finns krav på att bidra till en minskad användning av engångsmuggar och matlådor och erbjuda återanvändbara alternativ. 

Gäller det här mitt företag?

Reglerna berör företag som säljer, serverar, tillverkar eller använder engångsprodukter i sin verksamhet. 

Vilka krav som gäller beror på vilken typ av produkt det handlar om och hur den används eller tillhandahålls. 

Hur gör jag?

  • Kartlägg vilka engångsprodukter som används eller säljs i verksamheten
  • Kontrollera om några av produkterna omfattas av förbud eller andra krav
  • Se över om engångsprodukter kan ersättas med återanvändbara alternativ
  • Ta fram rutiner för att minska användningen av onödiga engångsprodukter

Läs mer om reglerna för engångsprodukter på Naturvårdsverkets hemsida. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 24 september 2026

Offentlig upphandling

Publicerad: 1 april, 2025 av Ola Eborn |

Offentlig upphandling

Varje år gör Växjö kommun, dess förvaltningar och bolag inköp och upphandlingar för ungefär 3,3 miljarder kronor. Det innebär stora affärsmöjligheter för företag som vill bli leverantörer till kommunen. 

Hållbarhet är redan en viktig del av offentlig upphandling. Kommuner och andra offentliga aktörer kan ställa krav på exempelvis miljöarbete, arbetsvillkor, klimatpåverkan, material och hur företag arbetar med hållbarhet i sina leverantörskedjor. 

Vi ser också en utveckling där hållbarhetskraven blir vanligare och mer konkreta. Företag som redan har strukturerat sitt hållbarhetsarbete och kan visa vad de gör har därför bättre förutsättningar att snabbt svara på frågor och krav i en upphandling. 

Det finns alltså goda skäl att börja arbeta strukturerat med företagets hållbarhetsfrågor även om ni inte omfattas av lagkrav på hållbarhetsrapportering. För mindre företag kan exempelvis VSME vara ett bra sätt att samla den information som kan efterfrågas av både företagskunder och offentliga aktörer. 

Vill du göra affärer med Växjö kommun? 

På Växjö Företags hemsida finns information om hur kommunens upphandlingar fungerar och hur du lämnar anbud. 

Kommunen erbjuder även Upphandlingsskolan för företag som vill lära sig mer om att lämna anbud till kommunen, kommunala bolag och andra offentliga aktörer. 

Senast uppdaterad: 24 september 2026