VS (Voluntary Standard) är en frivillig standard för hållbarhetsrapportering som är framtagen för små och medelstora företag.
Standarden är ett bra sätt för mindre företag att komma igång med hållbarhetsrapportering på ett strukturerat och hanterbart sätt, utan att behöva följa de mer omfattande kraven i CSRD och ESRS. Den hjälper företaget att få ordning på sin hållbarhetsdata och gör det enklare att svara på frågor från kunder, banker och andra affärspartners.
VS består av två delar: Basic Module, som innehåller den grundläggande rapporteringen, och Comprehensive Module, som innehåller mer omfattande information. Företag som använder VS behöver inte göra en dubbel väsentlighetsanalys.
Gäller det här mitt företag?
VS är frivillig och riktar sig till små och medelstora företag som inte omfattas av CSRD.
För många mindre företag är VS ändå mycket relevant. Större företagskunder kan efterfråga hållbarhetsinformation från sina leverantörer, och genom VS har ni redan samlat och strukturerat mycket av den information som kan behövas.
VS kan också göra företaget bättre förberett inför offentliga upphandlingar. Vi ser en utveckling där frågor och krav kopplade till hållbarhetsarbete blir vanligare i upphandlingar. Har ni redan arbetat igenom VS blir det enklare att beskriva vad ni gör, visa relevant data och svara på frågor om företagets hållbarhetsarbete.
Det kan därför vara en bra idé att börja arbeta med VS även om företaget inte har något lagkrav på hållbarhetsrapportering.
Från räkenskapsåret 2027 får större företag som omfattas av CSRD inte kräva mer hållbarhetsinformation för sin hållbarhetsrapportering av företag med högst 1 000 anställda än vad som ingår i standarden.
Hur gör jag?
Börja med Basic Module. Den ger en bra grund och hjälper er att samla den viktigaste hållbarhetsinformationen på ett strukturerat sätt.
När grunden är på plats kan ni vid behov gå vidare med Comprehensive Module och komplettera med mer information.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
Omnibus I – förändringar av CSRD, taxonomin och CSDDD
Omnibus I är ett EU-paket som förenklar reglerna för bland annat hållbarhetsrapportering och företags ansvar i värdekedjan.
Förändringarna antogs under 2026 och innebär framför allt att färre företag omfattas direkt av CSRD och CSDDD och att kraven på mindre företag i värdekedjan begränsas.
För CSRD innebär förändringarna bland annat att:
huvudgränsen höjs till företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i årlig nettoomsättning
färre företag omfattas direkt av kravet på hållbarhetsrapportering
rapporteringsstandarden ESRS förenklas
mindre företag får ett starkare skydd mot omfattande informationskrav från större företag
För CSDDD höjs huvudgränsen till företag med fler än 5 000 anställda och över 1,5 miljarder euro i nettoomsättning. Kraven börjar tillämpas från 2029.
Gäller det här mitt företag?
För de flesta små och medelstora företag innebär Omnibus att de inte omfattas direkt av CSRD eller CSDDD.
Mindre företag kan fortfarande få frågor om hållbarhet från större kunder och andra affärspartners. Däremot har EU infört en gräns för hur mycket hållbarhetsinformation företag som omfattas av CSRD får kräva från företag med högst 1 000 anställda. Se VS (Voluntary Standard).
Hur gör jag?
Om ert företag inte längre omfattas direkt av CSRD behöver ni inte bygga upp en fullständig CSRD-rapportering.
Det kan ändå vara bra att ha grundläggande hållbarhetsinformation samlad, särskilt om ni är leverantör till större företag.
För mindre företag finns en frivillig standard för hållbarhetsrapportering (VSME) som är framtagen för att göra det enklare att svara på frågor från kunder, banker och andra affärspartners. Läs mer om VS (Voluntary Standard) här.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
R2R-direktivet (Right to Repair) är EU:s regler för att göra det enklare och mer attraktivt för konsumenter att reparera produkter i stället för att ersätta dem med nya.
Direktivet innebär bland annat ökade krav på reparation för vissa produkter och ska bidra till att produkter används längre och att mängden avfall minskar.
Reglerna började tillämpas den 31 juli 2026.
Gäller det här mitt företag?
Direktivet gäller företag som tillverkar eller säljer de produkter som omfattas av reglerna till konsumenter.
Det gäller framför allt vissa produktgrupper där det redan finns EU-regler om reparerbarhet, exempelvis vissa vitvaror och elektronikprodukter. Fler produktgrupper kan omfattas framöver.
Hur gör jag?
Ta reda på om era produkter omfattas av reglerna
Se över hur ni hanterar förfrågningar om reparation
Säkerställ att reservdelar och relevant reparationsinformation finns tillgänglig där det krävs
Se över rutiner för reparation, garanti och kundservice
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) är ett klimatstyrmedel som gäller vid import av vissa koldioxidintensiva varor från länder utanför EU. Syftet är att sätta ett pris på de utsläpp av växthusgaser som uppstår vid produktionen av de importerade varorna.
Sedan den 1 januari 2026 gäller den definitiva fasen av CBAM. Företag som omfattas behöver bland annat rapportera utsläppen från sina importer och köpa CBAM-certifikat som motsvarar utsläppen. Certifikaten kan köpas från februari 2027.
Gäller det här mitt företag?
CBAM omfattar järn- och stålvaror, gödselmedel, aluminium och aluminiumvaror, cementvaror, vätgas och elektricitet.
Från 2026 omfattas företag som importerar 50 ton CBAM-varor eller mer per kalenderår.
Hur gör jag?
Börja med att kontrollera om ni importerar varor som omfattas av CBAM och hur stora mängder ni importerar.
Om ni omfattas behöver ni bland annat:
ansöka om status som godkänd CBAM-deklarant
samla in information om utsläppen från de importerade varorna
ha rutiner för rapportering och dokumentation
köpa CBAM-certifikat som motsvarar utsläppen från importen
CSDDD – ansvarskrav för företag i hållbarhetsfrågor
CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) är ett EU-direktiv som ställer krav på stora företag att arbeta aktivt med risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö.
Företag som omfattas ska identifiera och hantera negativ påverkan i den egna verksamheten, hos dotterbolag och i delar av värdekedjan. Reglerna börjar tillämpas från juli 2029.
Gäller det här mitt företag?
CSDDD gäller i första hand mycket stora företag. För EU-företag är huvudgränsen fler än 5 000 anställda och en global nettoomsättning på över 1,5 miljarder euro.
Mindre företag omfattas inte direkt av kraven, men kan påverkas indirekt genom att större kunder ställer krav på information och arbetssätt i sina leverantörsled.
Hur gör jag?
Om ditt företag omfattas behöver ni arbeta systematiskt med att identifiera och hantera risker för människor och miljö i verksamheten och värdekedjan.
Det innebär bland annat att:
kartlägga var de största riskerna finns
bygga in tillbörlig aktsamhet i företagets rutiner
vidta åtgärder för att förebygga och minska negativ påverkan
följa upp att arbetet fungerar
Även företag som inte omfattas direkt kan behöva vara beredda på frågor och krav från större kunder.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
Taxonomiförordningen – klassificering av hållbarhet
EU-taxonomin är ett gemensamt system för att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som kan anses vara miljömässigt hållbara. Syftet är att skapa ett gemensamt språk för hållbarhet och göra det enklare för exempelvis investerare att jämföra företag och investeringar.
Taxonomin omfattar ett stort antal ekonomiska aktiviteter inom olika branscher. Först behöver företaget därför undersöka om verksamheten finns med i taxonomin. Därefter bedöms om aktiviteten uppfyller kraven för att klassificeras som miljömässigt hållbar.
För att en aktivitet ska klassificeras som hållbar ska den:
bidra väsentligt till minst ett av EU:s miljömål
inte orsaka betydande skada på de övriga miljömålen
uppfylla grundläggande krav på bland annat mänskliga rättigheter och arbetsvillkor
Gäller det här mitt företag?
Obligatorisk rapportering enligt EU-taxonomin gäller framför allt de mycket stora företag som omfattas av hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Efter förändringarna under 2026 har antalet företag som omfattas minskat kraftigt.
Även företag som inte själva måste rapportera enligt taxonomin kan möta frågor om hur stor del av verksamheten som är förenlig med taxonomin, exempelvis från banker, investerare eller större kunder.
Hur gör jag?
Börja med att:
kontrollera om företagets verksamheter finns med i EU-taxonomin
identifiera vilka delar av verksamheten som kan omfattas
samla in den information som behövs för att bedöma om aktiviteterna uppfyller kraven
se över vilka uppgifter ni behöver kunna lämna till exempelvis investerare, banker eller kunder
Om ert företag omfattas av CSRD behöver taxonomirapporteringen samordnas med företagets övriga hållbarhetsrapportering.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering. Det reglerar hur företag som omfattas ska rapportera om sin påverkan på miljö och samhälle, och hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget.
CSRD innebär alltså inte krav på att ett företag måste uppnå vissa hållbarhetsresultat, utan på att rapporteringen ska vara transparent och följa gemensamma regler.
De företag som omfattas av CSRD ska rapportera enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Läs mer om det på sidan om Dubbel väsentlighetsanalys och ESRS.
Varför bry sig om lagen inte gäller?
De flesta små och medelstora företag omfattas inte direkt av CSRD. De kan däremot fortfarande få frågor om hållbarhet från större kunder, banker, investerare eller andra affärspartners.
För mindre företag som vill arbeta strukturerat med hållbarhetsrapportering finns den frivilliga standarden VS (Voluntary Standard), som är särskilt framtagen för mindre företag.
Efter förändringar av CSRD under 2026 omfattas framför allt mycket stora företag.
Huvudregeln är att företag med fler än 1 000 anställda och en årlig nettoomsättning över 450 miljoner euro omfattas av rapporteringskraven.
Reglerna har förändrats flera gånger de senaste åren. Kontrollera därför aktuell information hos Bolagsverket om du är osäker på om ditt företag omfattas.
Om ditt företag omfattas av CSRD behöver ni bland annat identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för verksamheten och rapportera enligt ESRS.
Ett viktigt första steg är att göra en dubbel väsentlighetsanalys. Den hjälper företaget att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som ska ingå i rapporteringen.
Om ditt företag inte omfattas av CSRD men vill börja arbeta strukturerat med hållbarhetsrapportering kan VS (Voluntary Standard) vara ett lämpligt alternativ.
EU:s nya ekodesignförordning (ESPR – Ecodesign for Sustainable Products Regulation) är ett regelverk som ska bidra till mer hållbara och cirkulära produkter på den europeiska marknaden.
Syftet är att minska produkters miljö- och klimatpåverkan under hela deras livscykel. Det kan bland annat innebära krav på att produkter ska vara mer hållbara, reparerbara, resurseffektiva och möjliga att återvinna samt att mer information om produkternas miljöegenskaper ska finnas tillgänglig.
Förordningen trädde i kraft 2024, men de konkreta kraven införs stegvis för olika produktgrupper. EU arbetar nu med att ta fram regler för bland annat järn och stål, textilier, däck, aluminium, möbler och madrasser.
Digitala produktpass är en viktig del av förordningen och kommer stegvis att införas för produkter som omfattas av sådana krav. Produktpassen ska göra information om bland annat produkternas egenskaper, material och hållbarhet mer tillgänglig.
Sedan juli 2026 får stora företag inte förstöra osålda kläder, klädaccessoarer och skor. För medelstora företag gäller förbudet från 2030.
Gäller det här mitt företag?
Förordningen berör företag som tillverkar, importerar eller säljer produkter på EU-marknaden. Vilka krav som gäller beror på vilken produkt det handlar om och när reglerna för den produktgruppen börjar tillämpas.
Hur gör jag?
Börja med att ta reda på om era produkter omfattas eller kommer att omfattas av de nya reglerna.
Om de gör det är det bra att:
kartlägga vilken produkt- och materialinformation ni redan har
identifiera vilken information som saknas
se över leverantörskedjan och tillgången till relevant data
skapa rutiner för att samla in och hantera informationen på ett strukturerat sätt
Eftersom flera EU-regler ställer ökade krav på spårbarhet och produktinformation kan det vara effektivt att samordna arbetet och bygga upp gemensamma processer för data och dokumentation.
Läs mer om ekodesignförordningen och vilka produktgrupper som prioriteras på Naturvårdsverkets hemsida.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Hitta mer hjälp här.
ECGT (Empowering Consumers for the Green Transition) är ett EU-direktiv som skärper reglerna för hur företag får använda miljö- och klimatpåståenden i marknadsföring till konsumenter.
Direktivet innebär bland annat hårdare krav på att miljöpåståenden ska kunna styrkas och begränsar användningen av vissa generella miljöpåståenden och hållbarhetsmärkningar. Det blir också förbjudet att exempelvis påstå att en produkt är klimatneutral på grund av utsläppskompensation.
Reglerna gäller inom EU sedan den 27 september 2026 och innebär förändringar i bland annat reglerna om marknadsföring till konsumenter.
Gäller det här mitt företag?
Reglerna är relevanta för företag som marknadsför eller säljer produkter och tjänster till konsumenter och använder miljö- eller hållbarhetspåståenden i sin kommunikation.
Hur gör jag?
Det första steget är att göra en genomlysning av företagets kommunikation. Granska hur information, märkningar och påståenden om hållbarhet är formulerade och säkerställ att de kan styrkas.
Det är viktigt att se över hela kommunikationen, inte bara produktförpackningar, utan även:
marknadsföring – annonser, kampanjer och reklam
digitala kanaler – hemsidor, nyhetsbrev och sociala medier
annan information som riktar sig till konsumenter
Genom att identifiera risker för vilseledande miljöpåståenden kan ni säkerställa att kommunikationen är tydlig, korrekt och möjlig att verifiera.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
Den 1 januari 2024 började nya krav på utsortering och separat insamling av bioavfall att gälla. Kraven påverkar både hushåll och verksamheter. Avfallsförordningen uppdaterades även under 2025, men dessa ändringar förändrar inte det centrala kravet för företag som beskrivs här.
Bioavfall omfattar bland annat matavfall samt trädgårds- och parkavfall. Bioavfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall.
För företag kan reglerna påverka allt från sorteringen av matavfall i personalutrymmen till avfallshanteringen i verksamheter där större mängder bioavfall uppstår, exempelvis inom restaurang, hotell, handel och livsmedelsproduktion. Även den som samlar in bioavfallet ska hantera det separat.
Gäller det här mitt företag?
Kravet gäller verksamheter där bioavfall som omfattas av utsorteringskravet uppstår.
Hur gör jag?
Gå igenom hur ditt företag hanterar bioavfall idag och åtgärda eventuella brister. Säkerställ att det finns tydliga rutiner för hur avfallet ska sorteras, förvaras och hanteras i verksamheten.
Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.
Om du tillåter det använder vi Matomo för att mäta besök och sidvisningar på Hållbarhetslotsen. Du kan använda hela webbplatsen även om du avstår.
Mätningen använder inga statistikkakor. IP-adressen maskeras i Matomo. Detaljerade besöksuppgifter gallras efter 60 dagar och sammanställda rapporter efter 24 månader.
Om statistiken och dina uppgifter
Hållbarhetslotsen är en webbplats från Växjö kommun. Statistiken används för att förbättra innehållet och hjälpa besökare att hitta information. Behandlingen för denna statistik bygger på ditt samtycke.
Matomo tar emot sidans adress utan sökparametrar, tidpunkt och tekniska uppgifter om webbläsare och språk. IP-adressen maskeras innan den sparas i Matomo och används maskerad vid kompletterande bearbetning. Tekniska identifierare kan användas för att uppskatta vilka sidvisningar som hör till samma besök. Kakfri mätning betyder därför inte att uppgifterna säkert är anonyma.
Vi mäter inte dina sökord, klick, nedladdningar eller e-handel och skickar inte hänvisande sidors adresser till Matomo. Inloggade WordPress-användare räknas inte. Signalerna Do Not Track och Global Privacy Control respekteras.
Matomo körs i webbplatsens egen servermiljö. Webbplatsens administratörer har tillgång till statistiken. Teknisk drift och support kan också behöva tillgång till uppgifterna. Serverloggar och säkerhetskopior hanteras separat från Matomos lagringstider.
Ditt ja eller nej sparas i en nödvändig valkaka, hll_statistics_consent, på den här webbplatsen i 180 dagar. Den innehåller val, informationsversion och tidpunkt, inget slumpmässigt besökar-ID. Du kan när som helst välja Avstå via kakikonen längst ned till vänster, Val om statistik. Återkallelsen gäller fortsatt insamling och påverkar inte lagligheten av tidigare behandling.
Frågor och begäran om dina rättigheter: eller 0470-410 00. Be att få kontakt med ansvarig för Hållbarhetslotsen eller kommunens dataskyddsombud. Du kan begära tillgång och rättelse samt, när förutsättningarna är uppfyllda, radering, begränsning och dataportabilitet. Du kan klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten.
