Växjö Hållbarhetslotsen

Få rådgivning
preloader

Byggproduktförordningen (CPR)

Publicerad: 16 januari, 2026 av Brian Ranney |

Byggproduktförordningen (CPR)

Byggproduktförordningen, eller Construction Products Regulation (CPR), är EU:s regelverk för byggprodukter som sätts på EU-marknaden. Den reviderade CPR stärker kraven på bland annat prestanda, hållbarhetsinformation och spårbarhet och kopplas till EU:s arbete med digitala produktpass. 

Den nya förordningen trädde i kraft 2025 och började till stora delar tillämpas i januari 2026. De nya reglerna införs stegvis under en övergångsperiod. 

Gäller det här mitt företag?

Förordningen berör företag som tillverkar, importerar, distribuerar eller säljer byggprodukter inom EU. Även mindre företag kan påverkas, exempelvis som leverantörer till bygg- och fastighetssektorn. 

Hur gör jag?

  • Identifiera vilka byggprodukter ni sätter på marknaden. 
  • Se över dokumentation, exempelvis prestandadeklarationer och produktdata. 
  • Ha dialog med leverantörer om hållbarhets- och materialinformation. 
  • Följ utvecklingen kring digitala produktpass för byggprodukter. 

Läs mer om förordningen på Boverkets hemsida.

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här. 

Senast uppdaterad: 24 september 2026

EU:s Batteriförordning

Publicerad: 16 januari, 2026 av Brian Ranney |

EU:s Batteriförordning

EU:s batteriförordning, EU Batteries Regulation, reglerar batteriers hela livscykel – från tillverkning och användning till insamling och återvinning. Förordningen ersätter det tidigare batteridirektivet och gäller direkt i alla EU-länder. 

Kraven införs stegvis. Bland annat började nya regler om producentansvar gälla i Sverige under 2025, medan ytterligare krav på exempelvis märkning, information och batteripass införs successivt. 

Gäller det här mitt företag?

Förordningen berör företag som tillverkar, importerar eller säljer batterier eller produkter som innehåller batterier. 

Vilka krav som gäller beror bland annat på företagets roll och vilken typ av batteri det handlar om. 

Hur gör jag?

  • Kartlägg om ni tillverkar, importerar eller säljer batterier eller produkter med batterier. 
  • Ta reda på vilken roll ni har, exempelvis som producent, importör eller distributör. 
  • Kontrollera vilka krav på märkning, information och producentansvar som gäller för era produkter. 
  • Kontakta leverantörer om den information om batterierna som ni behöver. 
  • Följ kommande krav på batteripass för de batterier som omfattas. 

Läs mer om förordningen på Naturvårdsverkets hemsida.

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här. 

Senast uppdaterad: 24 september 2026

Förordning om tvångsarbete (FLR)

Publicerad: 16 januari, 2026 av Brian Ranney |

Förordning om tvångsarbete (FLR)

Förordningen om tvångsarbete, FLR (Forced Labour Regulation), är en EU-förordning som förbjuder produkter som har tillverkats med tvångsarbete från att säljas på EU-marknaden eller exporteras från EU. 

Förbudet gäller produkter oavsett var i världen de har tillverkats och omfattar hela produktionskedjan. Reglerna börjar tillämpas den 14 december 2027. 

Gäller det här mitt företag?

Förordningen berör företag som tillverkar, importerar, distribuerar eller säljer produkter på EU-marknaden samt företag som exporterar produkter från EU. 

Det finns ingen generell gräns utifrån företagsstorlek, vilket innebär att även mindre företag kan påverkas. 

Hur gör jag?

Det är bra att börja se över var era produkter, komponenter och råvaror kommer ifrån och om det finns risk för tvångsarbete i leverantörskedjan. 

Ni kan exempelvis:

  • identifiera länder, produkter och delar av leverantörskedjan där risken för tvångsarbete är högre 
  • ställa frågor till leverantörer om arbetsvillkor och underleverantörer 
  • dokumentera hur ni arbetar med risker för tvångsarbete 
  • ha rutiner för hur ni agerar om risker upptäcks 

Läs mer om förordningen på EU:s webbplats. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här. 

Senast uppdaterad: 24 september 2026

Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR)

Publicerad: 16 januari, 2026 av Brian Ranney |

Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR)

Förordningen om förpackningar och förpackningsavfall, PPWR (Packaging and Packaging Waste Regulation), är EU:s nya regelverk för förpackningar och förpackningsavfall. Syftet är att minska mängden förpackningsavfall och öka återanvändning och återvinning. 

Förordningen började tillämpas den 12 augusti 2026. Kraven införs stegvis och omfattar bland annat hur förpackningar utformas, vilket material de innehåller, hur de märks och hur de kan återanvändas och återvinnas. 

Gäller det här mitt företag?

Förordningen gäller företag som sätter förpackningar eller förpackade produkter på EU-marknaden. Det kan till exempel vara företag som: 

  • tillverkar eller importerar förpackningar 
  • importerar produkter som redan är förpackade 
  • förpackar egna produkter för försäljning 
  • säljer och skickar förpackade produkter till kunder, exempelvis inom e-handel 

Även mindre företag kan omfattas. Kraven varierar beroende på vilken typ av förpackning företaget hanterar och vilken roll företaget har. 

Hur gör jag?

  • Kartlägg vilka förpackningar eller förpackade produkter ni sätter på marknaden
  • Ta reda på vilka krav som gäller för era förpackningar
  • Kontakta leverantörer om material, innehåll, märkning och annan relevant produktinformation
  • Identifiera om några förpackningar behöver förändras för att möta kommande krav
  • Följ utvecklingen eftersom flera av kraven införs stegvis

Läs mer om förordningen på Naturvårdsverkets hemsida.

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här. 

Senast uppdaterad: 28 oktober 2026

Coompanion: TillväxtKronan

Publicerad: 2 december, 2025 av Brian Ranney |

Coompanion: TillväxtKronan – finansieringsbidraget för lokala företag

TillväxtKronan är ett finansieringsbidrag för företag i södra Sverige som vill utvecklas och samtidigt bidra till ett starkare lokalsamhälle. 

Företag kan söka upp till 50 000 kronor för exempelvis investeringar, innovation, lokal samverkan, marknadsföring eller andra satsningar som bidrar till samhällsnytta. 

TillväxtKronan drivs av Coompanion i samarbete med Sparbanksstiftelsen Kronan.

Gäller det här mitt företag?

För att söka TillväxtKronan ska företaget:

  • ha ett organisationsnummer
  • inte ha skulder till Skatteverket
  • bedriva verksamhet i Alvesta, Emmaboda, Halmstad, Hultsfred, Kalmar, Karlskrona, Lessebo, Ljungby, Nybro, Oskarshamn, Ronneby, Tingsryd, Torsås, Uppvidinge, Växjö eller Älmhult

Företag som drivs av eller stärker unga entreprenörer, kvinnor eller utrikesfödda samt företag som bidrar till samhällsnytta prioriteras.

Hur gör jag?

Processen börjar med en intresseanmälan till Coompanion. Därefter bokas ett rådgivningsmöte innan den fullständiga ansökan skickas in. 

Läs mer och ansök på Coompanion Kronobergs hemsida. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 24 september 2026

Kvalitetsstandarder

Publicerad: 12 november, 2025 av Brian Ranney |

Kvalitetsstandarder

För många företag och organisationer är standarder ett sätt att visa att man arbetar systematiskt med kvalitet, miljö och andra viktiga verksamhetsfrågor. 

Att arbeta enligt etablerade standarder kan också vara en konkurrensfördel, särskilt för företag som levererar till större kunder eller deltar i offentliga upphandlingar där krav på kvalitetssystem, miljöarbete eller certifieringar kan förekomma. 

Till skillnad från lagar är standarder i grunden frivilliga. De hjälper organisationer att arbeta strukturerat och skapar gemensamma sätt att beskriva och bedöma exempelvis kvalitet, miljöarbete och informationssäkerhet. 

ISO (International Organization for Standardization)

ISO är en internationell organisation som tar fram standarder inom många olika områden. 

Vanliga ISO-standarder är exempelvis: 

  • ISO 9001 – Kvalitetsledning
  • ISO 14001 – Miljöledning
  • ISO 45001 – Arbetsmiljö
  • ISO 27001 – Informationssäkerhet
  • ISO 26000 – Organisationers samhällsansvar

Företag kan välja att arbeta enligt en standard och för vissa standarder även certifiera verksamheten. Större kunder och offentliga aktörer kan också ställa krav på att leverantörer har vissa arbetssätt, certifieringar eller motsvarande system på plats. 

Har ni kunder som vill se en ISO-certifiering?

Börja med att ta reda på vilken standard som efterfrågas och vad som krävs för att arbeta enligt eller certifiera verksamheten. 

Läs mer via SIS. 

Andra standarder 

Svensk standard (SS) är standarder som har fastställts som svenska standarder, ofta genom SIS eller andra svenska standardiseringsorganisationer. 

EN-standarder är europeiska standarder som tas fram inom den europeiska standardiseringen. De används inom många branscher och kan exempelvis förekomma i lagstiftning, tekniska krav och offentliga upphandlingar. 

Det finns även många bransch- och produktstandarder inom exempelvis tillverkning, bygg, energi, transport och andra sektorer. 

Senast uppdaterad: 24 september 2026

Cirkulär ekonomi

Publicerad: 22 oktober, 2025 av Brian Ranney |

Cirkulär ekonomi

Att arbeta utifrån en cirkulära affärsmodell gör att du som företagare använder resurser mer effektivt, minskar miljöpåverkan och stärker konkurrenskraften.

Nedan hittar du projekt och resurser som specifikt stöttar företag med rådgivning och verktyg kopplat till cirkulära affärsmodeller.

Cirkulära affärsmodeller – Almi

Projektet cirkulära affärsmodeller drivs av Almi och möjliggör hållbar tillväxt för företagen i Kronobergs län. Projektet kan hjälpa ditt företag med att få in en cirkulär ekonomi i företaget och kickstarta eller utveckla ert hållbarhetsarbete.

Hemsida: almi.se/regioner/kronoberg/cirkulara-affarsmodeller/

Cirkulära hållbara affärsmodeller –
Växjö Linneaus Science Park

Växjö Linneaus Science Park erbjuder affärsutveckling inom hållbar cirkulär tillväxt genom kunskapshöjande föreläsningar, workshops och rådgivande support kring cirkulära hållbara affärsmodeller.

Hemsida: vaxjolinnaeussciencepark.se

Senast uppdaterad: 23 september 2026

Social hållbarhet

Publicerad: 9 september, 2025 av Brian Ranney |

Social hållbarhet

Social hållbarhet sätter människan i fokus och handlar bland annat om välbefinnande, rättvisa, delaktighet, inflytande och mänskliga rättigheter. 

För företag kan social hållbarhet handla både om den egna arbetsplatsen och om hur verksamheten påverkar kunder, leverantörer och samhället i stort. 

Det finns många lagar och regler som berör social hållbarhet, exempelvis inom arbetsmiljö, diskriminering, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Sociala frågor ingår också i flera av EU:s hållbarhetsregelverk, bland annat CSDDD och CSRD. 

Vad kan jag göra?

  • Se över den egna arbetsplatsen. Hur arbetar ni med arbetsmiljö, likabehandling, delaktighet och en trygg företagskultur? 
  • Se över leverantörskedjan. Finns det risker kopplade till exempelvis arbetsvillkor, mänskliga rättigheter eller diskriminering hos leverantörer och samarbetspartners? 
  • Fundera på hur företaget kan bidra till att personer som står utanför arbetsmarknaden får möjlighet till arbete, praktik eller annan meningsfull sysselsättning. Läs mer på foretag.vaxjo.se/social-hallbarhet. 
  • Undersök möjligheten att engagera företaget i och stötta det lokala samhället. 

Lokala sociala initiativ

Här är ett urval av sociala initiativ där företag kan engagera sig lokalt.

Senast uppdaterad: 7 oktober 2026

Omnibus I

Publicerad: 19 augusti, 2025 av Brian Ranney |

Omnibus I – förändringar av CSRD, taxonomin och CSDDD

Omnibus I är ett EU-paket som förenklar reglerna för bland annat hållbarhetsrapportering och företags ansvar i värdekedjan. 

Förändringarna antogs under 2026 och innebär framför allt att färre företag omfattas direkt av CSRD och CSDDD och att kraven på mindre företag i värdekedjan begränsas. 

För CSRD innebär förändringarna bland annat att: 

  • huvudgränsen höjs till företag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i årlig nettoomsättning 
  • färre företag omfattas direkt av kravet på hållbarhetsrapportering 
  • rapporteringsstandarden ESRS förenklas 
  • mindre företag får ett starkare skydd mot omfattande informationskrav från större företag 

För CSDDD höjs huvudgränsen till företag med fler än 5 000 anställda och över 1,5 miljarder euro i nettoomsättning. Kraven börjar tillämpas från 2029. 

Gäller det här mitt företag?

För de flesta små och medelstora företag innebär Omnibus att de inte omfattas direkt av CSRD eller CSDDD. 

Mindre företag kan fortfarande få frågor om hållbarhet från större kunder och andra affärspartners. Däremot har EU infört en gräns för hur mycket hållbarhetsinformation företag som omfattas av CSRD får kräva från företag med högst 1 000 anställda. Se VS (Voluntary Standard).

Hur gör jag?

Om ert företag inte längre omfattas direkt av CSRD behöver ni inte bygga upp en fullständig CSRD-rapportering. 

Det kan ändå vara bra att ha grundläggande hållbarhetsinformation samlad, särskilt om ni är leverantör till större företag. 

För mindre företag finns en frivillig standard för hållbarhetsrapportering (VSME) som är framtagen för att göra det enklare att svara på frågor från kunder, banker och andra affärspartners. Läs mer om VS (Voluntary Standard) här. 

Behöver du hjälp att påbörja eller utveckla ditt hållbarhetsarbete? Få mer hjälp här.

Senast uppdaterad: 28 oktober 2026

Hållbarhetspolicy

Publicerad: 19 juni, 2025 av Henrik Backberg |

Hållbarhetspolicy

Här hittar du information om vilka delar som är bra att ha med i företagets hållbarhetspolicy. Du kan även använda vår exempelmall (se länk nedan) för att enklare komma igång med arbetet!

Oavsett vilken typ av policy som ska tas fram bör frågan ”varför” alltid vara den första i arbetet att ta fram ett nytt styrdokument. Varför skapar vi denna policy, vad ska den uppnå och hur ska den användas. En policy behöver definiera konsekvenser och ansvar inom området den berör. En policy behöver inte vara lång, utan det finns flera fördelar att hålla den konkret och kortfattad. Dokumentet bör ses som ett verktyg som kan användas för att kommunicera företagets arbete både internt och externt. Det bör det finnas underlag och processer som underbygger policyn.

En hållbarhetspolicy ska vara en sammanfattning av hur ditt företag arbetar med hållbarhet. Den bör behandla hur företaget förhåller sig till de tre hållbarhetsaspekterna:

  • Ekologisk hållbarhet
  • Social hållbarhet
  • Finansiell hållbarhet

Den bör även innehålla hur företaget arbetar för att förebygga negativ påverkan på omgivning, hur ni hanterar och jobbar för att utveckla och förbättra era affärsprocesser, samt hur ni bidrar till samhället positivt.  En god idé är att göra en dubbel väsentlighetsanalys för att kunna stödja hållbarhetspolicyn.

Exempelmall på hållbarhetspolicy

Här kan du ladda ner en exempelmall.

Vilka delar bör en hållbarhetspolicy innehålla?

En hållbarhetspolicy ska vara skräddarsydd efter företagets verksamhet. Här är några förslag för vilka delar en hållbarhetspolicy kan innehålla.

En beskrivning av vad hållbarhetspolicyn innehåller och vad ni valt att inte inkludera

Förklara policyns omfattning kopplat till intressenter, leverantörskedjan och rent geografiskt.

En beskrivning av väsentliga hållbarhetsområden för företaget

Detta kan vara allt från miljömässiga områden så som förorening, energianvändning och resursanvändning/cirkulär ekonomi till sociala områden som arbetsmiljö och villkor eller slutligen områden inom styrning som hur man motverkar korruption. Vilka områden som är relevanta beror helt på företaget.

En beskrivning av hur ni kom fram till väsentliga hållbarhetsområden

För att skapa en tydlig transparens är det viktigt att beskriva processen ni använt för att komma fram till de områden ni beskriver som väsentliga.

En beskrivning av hur ni jobbar för att motverka eventuell negativ påverkan på er omgivning

Hur jobbar ditt företag med de konsekvenser er verksamhet har på miljön och samhället? Detta kan vara att man satsar på elbilar, väljer tåg framför bil eller flyg i första hand eller aktivt jobbar med att dra ner på användning av engångsprodukter.

En beskrivning av hur ni jobbar för att ha en positiv påverkan i samhället

Ha med hur ditt företag bidrar till samhället, ni kanske använder er av lokala leverantörer, stöttar välgörenhet eller lokala föreningar och har tydliga processer och rutiner som motverkar diskriminering och trakasserier.

En beskrivning av de initiativ/standarder eller regelverk ni följer för att vara en hållbar aktör

Ha med certifieringar, utbildningar och legitima ramverk ni följer. Beskriv hur dessa integreras i ert företag.

En beskrivning av vem som är ansvarig för policyn, dess implementering och uppföljning

Policyn bör skrivas under av högsta chef och ägas av ledningen. Det bör framgå tydligt vem som är operativt ansvarig för de olika delarna i policyn. Ett styrdokument bör dessutom följas upp och revideras kontinuerligt för att kunna vara det levande dokument det ska vara. Policyn bör presenteras för nya medarbetare och det bör säkerställas att de förstår innebörden av dokumentet.